Europaparlamentet har bytt standardsökmotor på sina interna datorer från Google Search till Qwant, som ett praktiskt test av EU:s mål för digital suveränitet samtidigt som användarval bevaras.
Europaparlamentet ersatte Google Search med Qwant som standardsökmotor på sina interna datorer den 4 juni, vilket förvandlade en webbläsarinställning till ett praktiskt test av Europas strävan efter teknologisk suveränitet.
Omfattningen spelar roll. Ändringen gäller datorer som förvaltas av parlamentet, inte varje enhet som lagstiftare använder, och den blockerar inte Google Search. Tjänstemän och lagstiftare kan fortfarande välja en annan leverantör eller ändra webbläsarinställningarna, och det finns ingen offentlig parlamentariskt meddelande eller officiellt svar från Google i den tillgängliga redogörelsen.
Parlamentet kopplade bytet till digital suveränitet och skydd av användarnas personuppgifter. Det innebär att minska beroendet av utländska teknikleverantörer samtidigt som man behåller större kontroll över rutinmässiga institutionella sökningar.
Vad bytet ändrar på parlamentets datorer
Qwant blir den automatiska leverantören för adressfältssökningar i Firefox och Edge på parlamentets system. En standard sökmotorinställning avgör vart en webbläsare skickar en sökning som skrivs i adressfältet, om inte användaren ändrar den inställningen manuellt.
Tjänstemän och lagstiftare kan fortfarande använda en annan sökmotor eller ändra sina inställningar efter bytet. Förvaltade webbläsare får en ny preferens, medan enskilda användare har kvar möjligheten att återställa standarden, vilket innebär att flytten inte innebär att Google Search tas bort från parlamentets arbetsstationer.
Google förlorar första sökspositionen inom en EU-institutions datormiljö, medan Qwant får en daglig synlighetspunkt bland personal och lagstiftare. Parlamentet presenterade bytet som ett steg för digital suveränitet kopplat till skydd av personuppgifter.
Varför Qwant passar integritetsargumentet
Qwants offentliga position bygger på att man inte lagrar sökhistorik och inte säljer personuppgifter vidare. Dess integritetspolicy säger också att tjänsten inte använder riktad reklam eller som standard lagrar användarnas sökhistorik, så annonser inte väljs utifrån personliga eller beteendemässiga sökprofiler på samma sätt som många annonsfinansierade webbtjänster.
Kontobaserad åtkomst till obegränsade nya funktioner kan fortfarande innebära nödvändig databehandling, inklusive överföring av en IP‑adress till partner för tjänstens drift. Qwants nuvarande sökprodukt innehåller också AI‑svar och en sida-sammanfattningsfunktion för kontoanvändare.
IT‑administratörer kan ändra en förvalt standard, bevara användarval och testa en europeisk integritetsfokuserad leverantör innan tyngre upphandlingsbeslut fattas. För sökprodukter konkurrerar integritetsinriktade alternativ mindre om indexets omfattning än om vilken data de behåller, vilka funktioner användare kan stänga av och om institutioner kan förklara standardvalet för sin personal.
Webbläsarens standardinställningar avgör vilken tjänst som får rutinmässiga adressfältsfrågor om inte en användare ingriper, medan integritetskontroller bestämmer hur mycket profilering och funktionsrelaterad databehandling leverantören säger att den undviker som standard.
Qwant erbjuder också tillägg för Chrome, Edge, Firefox och Safari för att sätta tjänsten som standardsökmotor. Institutionell IT kan ange en standard för arbetsenheter, medan enskilda användare normalt förlitar sig på webbläsarinställningar eller tillägg.
Den bredare suveränitetsdriven
Steget är en del av ett teknik‑suveränitetspaket från Europeiska kommissionen som syftar till att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och främja europeiska alternativ.
En tvärpolitisk grupp på 38 europeiska lagstiftare uppmanade parlamentets talman Roberta Metsola i november 2025 att fasa ut Microsoft‑programvara och annan utländsk teknik. Offentliga organ testar ersättningar för amerikanska produktivitets-, moln-, kommunikations‑ och sökverktyg, inklusive europeiska suveräna programvarualternativ.
Berörda institutioner måste avgöra om känsligt arbete kan flyttas till leverantörer som omfattas av europeiskt ägande, hosting eller rättslig kontroll utan att störa dagliga arbetsflöden.
Frankrike har officiellt meddelat att landets samtliga statliga myndigheter ska migrera från Microsoft Windows till Linux-baserade operativsystem. Beslutet, som offentliggjordes den 10 april 2026 av DINUM (Direction interministérielle du numérique), berör uppskattningsvis 2,5 miljoner statliga enheter och beskrivs som ett av de mest omfattande stegen mot digital suveränitet i Europas historia. Varje ministerium måste presentera sin migrationsplan senast hösten 2026.
Office.eu lanserades i mars som ett exempel på den strategin, med e‑post, dokument, fillagring och samarbetsverktyg som ett europeisktägt kontorspaket. Dessutom har Frankrike drivit en suverän Visio‑plattform som ett alternativ till Microsoft Teams och Zoom för myndighetskommunikation.
Molninfrastruktur förvandlar den politiska preferensen till ett data‑kontrollproblem, även när det omedelbara steget bara är en sökinställning. Tidigare moln‑suveränitetsdispyter underströk samma oro när Microsoft erkände begränsningar kring amerikanska myndigheters åtkomst till EU‑molndata.
Sökstandarder ligger på en mindre operativ nivå, men de avgör fortfarande vilken leverantör som hanterar rutinfrågor och vilka jurisdiktionella löften som omger den dataflödet. Kommissionens planering för teknik‑suveränitet kommer att pröva om parlamentets webbläsarinställning förblir en isolerad IT‑preferens eller blir en del av en bredare upphandlingsstandard.
