När USA införde sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i början av 2025 fick den nederländska regeringen en obehaglig påminnelse: landets digitala infrastruktur var i hög grad beroende av amerikanska företag.
Efter sanktionerna stängdes ICC:s chefsåklagare enligt uppgifter av från Microsofts tjänster, bland annat sin e-post. Även hans privata och institutionella bankkonton frystes i vissa jurisdiktioner. Microsoft har förnekat att företaget blockerade hans konto.
Händelsen väckte frågor i Nederländerna. Vad händer om en regering eller myndighet plötsligt förlorar tillgången till sina viktigaste digitala verktyg? Och hur mycket kontroll har ett land egentligen över sina egna data när de hanteras av utländska företag?
Svaret blev ett omfattande projekt: DAWO.
Ett digitalt alternativ till amerikanska plattformar
DAWO står för Digitaal Autonome Werkomgeving Overheid, vilket ungefär betyder ”digital autonom arbetsmiljö för offentlig förvaltning”.
Målet är att skapa en mer självständig digital miljö för den nederländska staten – från operativsystem och kontorsprogram till molntjänster, samarbetsverktyg, säkerhetskopiering och AI.
I centrum står den nederländska Linuxdistributionen NixOS, som bygger på pakethanteraren Nix. Systemet gör det möjligt att installera och hantera program på ett mer kontrollerat och enhetligt sätt. Nix kan användas på flera plattformar, bland annat Linux, Unix, macOS och Windows Subsystem for Linux.
Tanken är inte bara att byta ut Windows. DAWO ska omfatta hela den digitala arbetsplatsen och erbjuda alternativ till Microsoft 365, amerikanska molntjänster och andra centrala IT-lösningar.
Från idé till regeringsuppdrag
DAWO blev ett officiellt regeringsuppdrag i juli, efter att den interdepartementala kommissionen för statlig verksamhet utfärdat ett direktiv om en standardiserad och digitalt suverän arbetsmiljö.
Tre stora IT-organisationer inom den nederländska centralförvaltningen – SSC-ICT, DICTU och DUO-ICT – har fått ansvar för att genomföra projektet.
Utvecklingen leds av ett team med koppling till det nederländska inrikesministeriet. Bland de personer som nämns i samband med arbetet finns Victor Gevers, Rutger Putter och Bram Buijs.
En mindre version av systemet har redan börjat användas av nederländska myndigheter. Plattformen omfattar bland annat:
- kontorsprogram och samarbetsverktyg
- lagring och säkerhetskopiering
- systemadministration
- molntjänster
- verktyg för myndigheternas IT-avdelningar
- AI-lösningar
ICC byter plattform
Domstolen har enligt uppgifter lämnat Microsofts produktivitetsplattform och i stället gått över till openDesk, en öppen produktivitetsplattform. Den nederländska regeringen har dessutom skrivit avtal med den tyska molnleverantören StackIT för att göra europeiska molntjänster mer tillgängliga för myndigheter.
I april 2026 skrev även sju nederländska molnleverantörer under ett avtal med målet att stärka Europas position i konkurrensen med de amerikanska molnjättarna om statliga kontrakt.
ICC-incidenten blev en konkret illustration av riskerna med att vara beroende av en enda leverantör.
Det handlar alltså inte bara om teknik. Det handlar om kontroll.
Amerikanska lagar påverkar även europeiska data
En viktig del av diskussionen gäller amerikanska lagar, bland annat Cloud Act. Den kan tvinga amerikanska företag att lämna ut uppgifter till amerikanska myndigheter, även om informationen lagras i Europa.
Det innebär att europeiska myndigheter kan ha begränsad kontroll över sina data – även när servrarna rent fysiskt finns inom EU.
År 2026 anklagades Microsoft dessutom för att ha lämnat ut information om nederländska tjänstemän som arbetade med EU:s teknikregler till USA:s representanthus. Uppgifterna ska bland annat ha omfattat e-postmeddelanden, protokoll och inbjudningar där tjänstemännens namn inte hade maskerats.
Händelsen ökade oron för att Europas beroende av amerikanska teknikföretag kan få betydande konsekvenser för både säkerhet och självbestämmande.
Nederländerna är inte ensamt
Liknande förändringar pågår på flera håll i Europa.
I den tyska delstaten Schleswig-Holstein har myndigheterna lämnat flera Microsoft-tjänster. LibreOffice har ersatt den tidigare kontorsmjukvaran, Open-Xchange används för e-post och OpenTalk för videokonferenser.
Planen är också att införa samarbetsplattformen Nextcloud, katalogtjänsten Univention Nubus och den öppna telefonilösningen OSKAR (Open-Source-Kommunikations-Architektur).
Pengar som tidigare gick till programlicenser kan i stället användas för att utveckla och underhålla öppen källkod.
Även Danmark, Schweiz och Frankrike har tagit steg i samma riktning. På vissa håll ersätts Microsofts tjänster inom offentliga myndigheter, medan andra länder driver på för en övergång till Linux och europeiska IT-lösningar. Inom den schweiziska sjukförsäkringen har omkring 80 000 anställda redan börjat gå över till inhemska verktyg.
Ett vägval för Europas digitala framtid
För Nederländerna blev sanktionerna mot ICC en väckarklocka. De visade hur snabbt tillgången till viktiga digitala tjänster kan påverkas av beslut som fattas långt utanför landets gränser.
DAWO är därför mer än ett Linuxprojekt. Det är ett försök att bygga en offentlig digital arbetsmiljö där myndigheter själva har större kontroll över sina system, sina data och sin tekniska framtid.
Om satsningen lyckas kan den bli en modell för andra europeiska länder som vill minska sitt beroende av amerikanska teknikföretag.
Frågan är inte längre bara vilket system som är enklast att använda. Den handlar också om vem som ska ha makten över Europas digitala infrastruktur.
